Hamidreza Ebtekar från Dubai frossade i friterad mat, kakor och godis. Han tillbringade nästan all sin vakna tid spelandes datorspel. Han retades för sin vikt och begravde sin ensamhet med ännu mer mat. Hans självförtroende sjönk till botten och till slut ville han inte kommunicera med andra över huvud taget. Fastän han ville, kunde han inte få fram viljekraften att äta rätt och börja motionera.16 år gammal visade vågen 92 kg. Då fick hans mamma höra talas om en hypnotisör som kunde hjälpa personer med övervikt. Hon kontaktade honom och bokade tid för sin son.

Under 4 sessioner fick Hamidreza berätta om sin diet, sina rädslor, sin relation till mat och hur han ville att hans framtid skulle bli. Hamidreza fick se sig själv nå sitt mål och uppleva känslorna att vara där han vill vara i framtiden.  Han fick möjligheten att uppleva de positiva känslorna redan nu, vilket gav bränsle till resan fram till målet.

Hamidreza slutade äta skräpmat och började träna. Kilona började försvinna. När han kom tillbaka till skolan efter sommarlovet, var det många som inte ens kände igenom honom. Självförtroendet steg och han fick bränsle att ta sig hela vägen in i mål. 30 kg på sex månader!

…

Hypnos är ett effektivt redskap för att ta reda på varför du äter fel och/eller för mycket. Med hypnosens hjälp får du också uppleva de positiva känslorna av att vara exakt där du vill vara i livet och detta ger dig bränslet att nå dit.

I mer än 100 år har forskarna debatterat om det existerar ett speciellt hypnotisk tillstånd eller om hela fenomenet kan förklaras med individens mentala föreställningsförmåga och något som alltid sker i ett normalt vaket tillstånd.

Nu har en forskargrupp från Högskolan i Skövde och två universitet i Finland funnit starka bevis för att ett speciellt hypnotiskt tillstånd existerar. Forskarna använde en högavancerad metod för att undersöka ögonrörelserna under hypnos. Resultaten visade att hypnos orsakade en glasartad stirrande blick, men också en stark förändring i automatiska reflexiva ögonrörelser.

Inom hypnosforskningen medför dessa världsunika resultat att flera teorier måste förändras. Hypnos är inte en mental föreställningsförmåga som alltid händer i ett normalt vaket tillstånd. Enligt Sakari Kallio, universitetslektor och forskare vid Högskolan i Skövde, visar experimentet istället existensen av ett helt nytt medvetandetillstånd i människan, som tidigare varit okänt för vetenskapen.

Ny forskning visar att en ryttares självförtroende kan förbättras mycket efter en enda hypnossession.

Tidningen Horse and Hound berättar om den brittiska studien som handlar om klinisk hypnos och självförtroende hos ryttare. 21 kvinnor mellan 20 och 62 år, alla ryttare på olika nivåer, delades in i två grupper. Personerna i den ena gruppen fick varsin hypnossession, den andra gruppen fick en presentation om rädsla, ångest och självförtroende. Resultatet följdes upp efter två veckor. Alla utom en av personerna i hypnosgruppen hade förbättrat sitt självförtroende. Den genomsnittliga förbättringen var 16 procent, en person hade ökat sitt självförtroende med hela 51 procent. Enligt forskaren bakom studien visar resultatet att hypnos är ett effektivt sätt att förbättra självförtroendet och därmed prestationen hos ryttare.

Källa: Horse and Hound

Århus Universitetssjukhus startade 2014 ett projekt med förlossningshypnos. Alla förstföderskor i graviditetsvecka 29 får erbjudandet att lära sig självhypnos. Projektet kommer att visa om hypnos kan komplettera eller ersätta medicinsk smärtlindring under förlossningen. Det är svårt att ge smärtlindring vid förlossningar, eftersom medicinen kan påverka barnet. Därför kan hypnos vara ett bra alternativ eller komplement för till exempelvis ryggmärgsbedövning.

Projektledaren och barnmorskan Anette Werner är säker på att självhypnos kan hjälpa många kvinnor. Hon har själv sett hypnos användas som smärtlindring istället för kemisk bedövning.

Australien, USA och England är bland de länder som är längst fram med att använda hypnos istället för medicin för att dämpa smärtor. Undersökningen som utförs av Århus Universitetssjukhus på förlossningshypnos kommer att bli ett av världens största projekt.

Det finns en hypnobirthingförening i Sverige som arbetar med att lära ut detta:
www.hypnobirthingsweden.se

Den australienske simhopparen Matt Mitcham slogs 2011 mot ett metamfetaminberoende som nästan ödelade hans karriär och liv. Efter att ha vunnit guldmedalj under OS i Beijing, missade han att ta sig till final i London i år.

I sin nya bok “Twists and Turns” avslöjar Mitcham sin kamp mot dålig självkänsla, oro och depression, panikattacker och ett självskadebeteende som tonåring, vilket startade hans missbruk av metamfetamin. Efter guldmedaljen i OS i Beijing var han rankad som nummer 2 i världen, men det räckte inte. Hans dröm hade alltid varit att vara bäst i världen på något och när han inte kunde nå detta fick drogerna dämpa hans känsla av misslyckande.

Vägen tillbaka för Mitcham blev Anonyma Narkomaner, hypnoterapi och support från familj och vänner. Nu ligger han i träning inför Commonwealth Games i Glasgow, Scotland, 2014.

Det diskuteras flitigt i hypnoskretsar om alla kan bli hypnotiserade eller inte och man inte alltid överens. Den generella inställningen är dock att de flesta kan bli hypnotiserade, om de tillåter det.

Nu visar en ny studie från Stanford University School of Medicine att hjärnan på individer som inte kan bli hypnotiserade skiljer sig från dem som har lättare att gå in i trans. Forskarna använde MRI (magnetröntgen) för att undersöka aktiviteten i tre olika hjärnnätverk hos 12 vuxna som var enkla att hypnotisera och 12 som inte var det.

Hjärnnätverken var:
Standardnätverksläget som används när personen inte tänker på något särskilt, utan låter tankarna spontant vandra runt. Hjärnan arbetar utifrån material som redan lagrats i hjärnan med dagdrömmar eller ostrukturerat tänkande, men fortfarande i vakentillstånd.
Uppgiftslösningsnätverket som används när personen bearbetar yttre intryck eller arbetar med att inriktat lösa speciella problem.
Nätverket som används för prioriteringar och att bestämma om något är viktigare än något annat.

Hjärnscanningarna visade att båda testgrupperna hade ett aktivt standardnätverksläge, men de som var enkla att hypnotisera hade större utbyte mellan uppgiftslösningsnätverket och det nätverket som ansvarar för bedömningen av vad som är viktigast.

Hypnosens positiva effekter
Enligt forskarna i studien visar hypnosen att den kan hjälpa till att kontrollera känslor och beteenden, användas för att behandla smärta, fobier, stress och oro.

Dr. David Spiegel, professor inom psykiatri och beteendevetenskap, menar att studien ger en möjlighet att identifiera hypnos och vad som händer i hjärnan och därmed kasta ljus över hur hypnos fungerar och hur det mest effektivt kan användas för att behandla patienter. Spiegel menar också att ca 25% av de klienter han träffar inte kan bli hypnotiserade och hans slutsats är att det måste handla om det som händer i hjärnan.

Studien publicerades oktober 2013 i journalen Archives of General Psychiatry.

Ny forskning vid Uppsala universitet visar att rädsla som kopplas till ett visst minne kan försvinna.

Man lät två grupper titta på en bild, samtidigt som de fick en elstöt. Personerna kopplar bilden till obehaget och hjärnan blir rädd för bilden.

Article about fear in the brain in english in Discoverymagazine here >>

Det man upptäckte var att minnet kan göras instabilt genom att helt enkelt minnas det igen och sedan tillföra ny information. Det kallas för rekonsolidering (att på nytt befästa ett intryck i minnet). Man kan då störa processen och i det här fallet ta bort rädslan som kopplats till minnet. Personen glömmer inte bort det som hänt, med rädslan till minnet neutraliseras.

Grupperna fick se bilden som framkallade obehaget. När minnet var instabilt fick den ena gruppen se bilden flera gånger igen (utan elstötar), och rädslan försvann. Den andra gruppen fick istället låta minnet stabiliseras, innan de fick se bilden igen flera gånger. Rädslan försvann inte.

Med en magnetkamera kunde man se vad som hänt i hjärnan på de personer där rädslan var borta och det är troligt att minnesspåret försvann från den delen av hjärnan som heter amygdala, ett område som lagrar rädslor. Man vet inte om minnet av rädslan är borta för alltid, men man kunde inte se något spår av rädsla i hjärnan.

Slutsatserna kring forskningen ska publiceras i tidskriften Science och är en del av en avhandling av Thomas Ågrens, doktorand i psykologi.

Källa: TT

Att göra ett minne instabilt genom att tillföra ny information påminner om en del tekniker som finns inom hypnos.  

IBS (Irritable bowel syndrome) är ingen farlig sjukdom, men oftast smärtsam. Ca 15% av Sveriges befolkning har sjukdomen och det finns ingen behandling som fungerar för alla. För en del räcker det med att ändra sin livsstil och får medicin, för andra har det fram tills nu inte funnits någon effektiv behandling. Nu kan forskare vid Sahlgrenska akademin i två studier visa att hypnos både effektivt behandlar och ger bestående lindring även för de med svår IBS.

Hypnosbehandling mot IBS har funnits sedan mitten av 80-talet men varit begränsat till högspecialiserade hypnoterapicenter. Nu ville forskarna att vanliga psykologmottagningar och sjukhus skulle kunna erbjuda hjälp för IBS-patienter och har följt 346 patienter. Behandlingen gick ut på att patienten själv fick lära sig att sätta sig i hypnos och på så sätt kontrollera sina symtom.

Studie 1
I den första studien behandlades 138 patienter med hypnoterapi en timme i veckan i tolv veckor, medan resterande fick allmänna råd om kost och avslappningsövningar. I gruppen som fått hypnos fick 40 procent av patienterna lindrande symtom jämfört med 12 procent från den obehandlade gruppen.

Studie 2
I den andra studien följde man upp 208 patienter som tidigare fått hypnoterapi, och den visade att 85 procent fortfarande hade effekt av behandlingen upp till sju år senare – och att de fortfarande använde tekniken de lärt sig.

I dagsläget vet man inte om hypnos kommer att bli en rekommenderad behandling i framtiden. Det är en resurskrävande behandling eftersom den tar tid.

Källa: Aftonbladet

“Det finns många infallsvinklar på hur det medvetna, undermedvetna och omedvetna sitter ihop och fungerar i relation till varandra och om till exempel fobier som regleras av amygdalan hör till det omedvetna eller det undermedvetna eller båda. Du är välkommen att dela dina reflektioner och erfarenheter kring detta som kommentarer till den här artikeln så att det blir ett levande dokument.

Oavsett hur många nivåer vårt sinne har, så är det fascinerande vad vi kan åstadkomma när vi tar oss förbi vårt medvetna sinne, med sitt rationella och analyserande tänkande.

VÅRT UNDERMEDVETNA
Det medvetna sinnet står bara för en liten del av våra dagliga aktiviteter. Det mesta av det vi tänker, känner och gör styrs av det undermedvetna. Vårt agerande sker utifrån känslor och upplevelser som vi tidigare varit med om och som lagrats i vårt undermedvetna. Det är också här våra vanor lagras. Det undermedvetna sinnet kan inte skilja eller värdera, utan utför bara ett inlärt mönster. När du upplever att inte kan förändra dina känslor och tankar, att du repeterar ditt beteende om och om igen eller inte kan bryta en vana, då sitter orsaken fast i det undermedvetna. I vårt undermedvetna finns också vår fantasi och intuition och är därmed en kraftfull motor vid förändringar.

VAD ÄR HYPNOS?
Hypnos är en motorväg in i det undermedvetna, förbi det medvetna rationella och analytiska tänkandet. Enkelt beskrivet är det ett sätt att komma i kontakt med sitt undermedvetna, sin kreativa intelligens, utan att det medvetna är där och analyserar eller sätter begränsningar. Hypnosen är ett fokuseringsverktyg för att kunna skapa snabba och kraftfulla förändringar i ditt undermedvetna och därmed i dina känslor, tankar och beteenden. Det är dock inte tillståndet i sig som åstadkommer förändringarna, utan vad man väljer att omprogrammera i hypnosen.

Hypnos är ett naturligt tillstånd som är väldigt behagligt. Du passerar till exempel hypnosstadiet precis innan du somnar in. Din inlevelse, dina känslor och fantasi har sitt säte i det undermedvetna, ju djupare du går in i en känsla eller en föreställning/upplevelse desto mer använder du dig av ditt undermedvetna. Eftersom vi inte kan vara i båda sinnena samtidigt, betyder det att du gör ett skifte. Detta skifte kan vara gradvis eller total, kan ske inom loppet av 1 sekund eller upp till 30 minuter. Hypnos är just detta skifte, du försvinner inte bort någonstans och vaknar upp utan att veta vad du har sagt eller gjort. Tvärtom skärper du alla dina sinnen och är medveten om vad som händer.

Det finns otroligt många områden där hypnos kan ha en unik och positiv inverkan. Vare sig det handlar om att bearbeta, uppfylla eller lösa någonting, kan hypnos och hypnoterapi hjälpa.

Många som har fått en hjärnskada eller en blodpropp har svårt att koncentrera sig och komma ihåg. Och även om personerna får hjälp med den motoriska träningen eller går till talpedagog, så hjälper detta dem inte att fokusera och komma ihåg mer.

Nu indikerar nya danska studier att personer med hjärnskador kan bli mycket bättre på att hålla många bollar i luften med hjälp av hypnos. Forskargruppen Cognitive Neuroscience Research Unit (CNRU) bestående av forskare från Aalborg och Aarhus Universitet är först i världen att använda hypnos för att träna upp patienter och deras hjärnprocesser. De har redan genomfört ett pilotprojekt som är så lovande, att de nu kommer att göra en mer omfattande studie på en större patientgrupp.

Fyra behandlingar på 45 minuter gjorde underverk och alla patienterna i pilotprojektet förbättrade sitt minne markant. Patienterna upplevde också att trycket i deras huvud minskade, de behövde inte längre sova middag och de kunde delta i ett projekt som detta, något som de tidigare inte hade klarat. Förbättringen verkade också hålla i sig.

Källa: videnskap.dk