Det är November 2013, och jag har just kommit hem från att ha arbetat med en designerbyrå i New York i veckan som gick med två workshops kring hur hjärnan, sinnen, mental träning och hypnos/självhypnos fungerar- samt 20 individuella sessions på tre dagar – det är rätt intensivt, och gjorde att jag hittade andra sätt att arbeta på – vissa otroligt mycket snabbare än tidigare, som jag gärna delar och diskuterar.
Jag berättar mer längre fram, men måste få dela den snabbaste upplösningen av en “Extreme Snake Phobia” jag varit med om.

Check these great images…
Killen kommer in för individuell session.
Jag kalibrerar och frågar “om jag säger att jag har bilder av ormar på dataskärmen bredvid dig som nu är i viloläge – vad känner du då?”
“Det känns otroligt obehagligt, jag känner att jag vill lämna rummet om du aktiverar bilderna.”
“Wow, DET är en fobi min vän, kul….”
“Kul?”
“Ja, det har väl hänt att någon har skrattat åt din fobi för att dom tycker att det är kul att du är rädd?”
“Ha ha, jo… det har väl hänt (leende)”
“Vad heter din roligaste favoritskådis?”
“Ha ha…. (skådisens namn)”
“Tänk om det var han istället…”
Skrattar…. – jag passar på och sätter ett skrattankare – och nu hör det till att vi har haft en genomgång innan med hela gruppen där jag demonstrerade ankare med ett skrattankare på en tjej som skrattade så hon fick kramp och nästan trillade av stolen – och han hade tycket att det var otroligt och superkul – så detta ankare blir EXAKT LIKADANT – han sitter nästan i kramp, och då fyrar jag av om och om och om och säger
“och tänk dig om det var du istället för skådisen” (pow)
“och håret på ända” (pow)
“och ormar med glasögon… glasögonormar… (pow) och clownnäsa…. (pow)”
Osv
3 minuter senare sitter han och skrattar med handen på dataskärmen med 30 bilder av ormar… och jag säger att han har en runt halsen, och han skrattar…
Totaltid: 7 minuter
Jag frågar “har du kvar din extrema ormfobi?”
Han säger “nej. Ärligt sagt nej”.
Det hade självklart inte gått så fort utan vår workshop innan där tjejens ankare blev ett ankare i hans fall också – men vi tittade på varandra, och han ryckte på axlarna och sa, “ja, tack för hjälpen – jag går och jobbar nu – jag hade avsatt en timma..”
“Jag med, gratulerar!”
Efteråt försökte hans kollegor provocera honom med en video av en orm som han förut fick panik inför, och som han nu skrattade åt……
Fler fall från NY-Sessions kommer. Fantastiskt med intensiv hypnos på det sättet!
Ulf Sandström
“Life Skills Calibrator”
[…] ← Case Study – Supersnabb fobifix med skrattankare […]